Men Mats ville inte bli lärare, han ville gå in för att bli konstnär, om han misslyckades kunde han ju hoppa in på någonting annat. Om han misslyckades kunde han använda konstutbildningen som ’söndagsmålare’, men samtidigt veta att han hade försökt. Om han inte försökte skulle han kanske gräma sig hela livet över att han aldrig tog det steget. Det blev konstfack i Stockholm ett år och därefter Valands konstskola i Göteborg i två år. Utbildningen på Valand är egentligen fyraårig, men Mats kände att han ville hem efter två år, han hade dessutom fått lite porträttbeställningar på hemmaplan. Han var helt enkelt angelägen om att tjäna ihop lite pengar för att sedan återvända till Göteborg.
Det var bara det att när Mats kom tillbaka till Luleå upptäckte han att någonting hade hänt i stan. Den hade blivit mycket bättre. Mats fick en massa vänner; studerande, musiker och annat löst folk, som han säger med glimten i ögat. Det gjorde att han stannade kvar hemma. Valand återvände han aldrig till.
Mats hyrde en vindskupa i ett gammalt hus i stan och sedan flyttade han runt på sex olika ställen innan han tog över sitt föräldrahem efter det att hans mor och far gått bort med kort mellanrum. Han säger att det var en märklig känsla att ensam bo i huset, och ha det för sig själv. Sin stora lägenhet i stan hade han tills vidare kvar för säkerhets skull, så han hade ofantliga utrymmen.
*
But Mats did not want to become a drawing teacher, he wanted to put all his effort to be an artist, if he failed he could jump into something else. If he failed he could use his art education on spare time and yet know that he tried. If he did not try, he would bitterly regret it for the rest of his life. He went to College of Art, Crafts and Design in Stockholm for one year and after that Valand College of Art in Gothenburg for two years. The training at Valand is four years, but Mats just felt he has to go home after two years, furthermore he has got some orders of portraits at home. He was anxious to earn some money to be able to after this time to go back Gothenburg. But the simple fact was, that when he returned to Luleaa something has happened in the town. It simply has become more interesting. Mats got a lot of friends; students, musicians and other vaguely people, he say with a gleam in his eye. All this made him stay at home. Valand he never returned to.
Mats rented an attic room downtown and as the years passed by he moved
around to six different places before he took over his parental home, after his
mum and dad died with short intervals. He says that it was a strange feeling to
live alone in the house, and have it all by himself. He kept his big apartment
downtown for a time, just in case of, so he had enormous spaces.
*
|
|
|
|
Han bestämde sig efter ett
tag att han skulle stanna kvar, och köpte ut sina syskon som då alla bodde i
södra Sverige. Alltsedan dess har han bott och verkat i detta sitt hus.
Redan när han var cirka 11 år, började han göra porträtt, på ett
eller annat sätt. En del porträtt har varit beställda, och andra typer av
porträtt har Mats målat till utställningar och dessa har då sålts efter hand.
All porträttmålning tycker han handlar om samma sak, individen. Mats har alltid
upplevt individens avspegling i ett ansikte, i en kropp eller figur som oerhört
intressant. Det har varit ett spontant behov för honom att arbeta med detta.
Ekonomin har gått ihop med de beställningar som han fått.
Det Mats sysslat med är först och främst stafflikonst, målning, teckning och grafik. Det är konst i intimare format. Det fanns ingen grafik i Norrbotten när han kom hem, men han hade lärt sig att etsa och göra torrnålar på Valands konsthögskola. Under 60-talet växte det fram en kader av konstnärer i länet, och i Luleå. Det hade bland annat att göra med att museet då blev väldigt aktivt inom konsten, och gick in mer för att följa upp vad som hände i länet rent konstnärligt, och stimulera detta. På bara några år var det många som blev aktiva både i Luleå och ute i länet.
*
He decided after a while that he would stay in the house, and paid his siblings their shares. They all lived in the South of Sweden at that point. Ever after that he has lived and worked in this his house.