ANDAS!
Den stora hjärtoperationen var över. I en och en halv timma hade hjärtat varit stilla. Nedkyld av ispåsar hade det för första gången i mitt 55‑åriga liv tagit en vilopaus. Trasiga klaffar hade bytts ut mot ett av teknikens många underverk. Varmt blod hade redan pumpats igenom det iskalla hjärtat och fått det att leva och pumpa på nytt. Det uppsågade bröstbenet hade nitats samman.
När jag vaknade ur den sex timmar långa narkosen fyllde respiratortuben min strupe. Det var svårt all kommunicera. Nästa dag kopplades respiratorn bort. Lungorna skulle nu återgå i tjänst. Det gör ont när man andas med uppsågat bröstben. Den långa nedsövningen gjorde medvetandet dimmigt och oklart. Därför märkte jag inte att andningen upphörde, sjönk in i medvetslöshetens smärtfria vila. Väcktes brutalt av en kindpuff och ett rop: Andas! Andas in! Andas ut.
Så kom jag tillbaka till den smärtsamma verkligheten, till livet ‑ det svåra och ljuvliga. Även du har ett ”vak”. Någon vakar över ditt andliga liv.
Du vet hur det var, hur du älskade Jesus och var beroende av bönen. Nu går det rätt bra ändå. Det har gått rutin i ditt "kristna liv". Denna hälsning vill vara en ”kindpuff” och en livsviktig maning: Andas! Andas ut all din längtan, dina timliga och andliga behov! Andas in alla Guds löften och Hans kärlek till dig! Bönen skall en gång förvandla din religiösa tillvaro till ett medvetet och strålande Kristus‑liv.
*
Egon Lindelöf juli 2004 foto Bambi Sigyn Lindelöf juli 04 foto Bambi
Egon Lindelöf var en underbar människa. Jag fick förmånen att träffa honom ett par gånger när jag var och sjöng i Skåne. Egon bodde med sin underbara hustru Sigyn i ett fantastiskt litet hus från 1700-talet
Ett korsvirkeshus med lågt i tak, otroligt mysigt och fyllt av harmoni och lycka.
Egon och Sigryn fick vara livskamrater mer än 40 år. Men i november förra året (2003) dog Egon drygt 80 år gammal. Sigryn befann sig plötsligt i ett ekande tomrum men i hjärtat fanns ett oräkneligt många minnen fyllda av skratt, gemenskap, värme, kärlek, livets upp-och nergångar.
Egon var en stor tänkare och han skrev ner många av sina tankar. Jag är så oerhört tacksam att jag snudd på tjatade att få ta med en del av hans tankegångar i Bambis Webbmagazine. Jag har verkligen njutit när jag suttit och skrivit ner hans artiklar. Hans härliga förmåga att använda orden vi fått alldeles gratis till vårt förfogande. Jag kan bara känna att jag skulle ha velat ha mycket mer material att publicera. Men han tyckte inte att det var så viktigt att bli publicerad, han hade blivit publicerad förut.
Tack Egon, för att Du fanns och för att Du berikade våra liv med Dina tankar!
Bambi Elinsdotter Oscarsson, oktober 2004